Kv. Uppfinnaren, JM
En jämförelse
Innehållsförteckning
Sidan 2-3
Sidan 4
Sidan 5
Sidan 6
Sidan 7
Sidan 8
Sidan 9
Sidan 10
Sidan 11
Sidan 12
Sidan 13
Sidan 14
Sidan 15
Sidan 16
Ritning, bjälklag över plan 14
Sektion A-A som visar hybridbalk med lägenhetsskiljande vägg
Sektion B-B som visar lägenhetsskiljande vägg i fält
Detalj 1 som visar hur ytterväggen är monterad på hybridbalkar
Detalj 2 visar anslutningen mellan huvudbyggnaden och garagedelen
Detalj 3 visar pelaranslutningen i bjälklaget
Detalj 4 visar hur balkongen ansluter mot lägenheterna på övre plan
Detalj 5 visar anslutningen mellan pelarna och takbjälklaget i garagedelen
Detalj 6 visar avslutning mellan betongskivor och mark i garagedelen
Detalj över två typer av bjälklag
Teknisk beskrivning, uppfinnaren
Dokumentet beskriver hur en betongstomme för ett bostadshus. Uppfinnaren” är projekterad med en betongstomme med bärande väggar och lägenhetsskiljande väggar av betong. Trästommen är konstruerad som ett pelardäck utan bärande innerväggar. En av fördelarna är att pelardäcket får en låg egenvikt, ca 1/5 av en betongkonstruktion med bärande väggar av betong som dessutom släpper ut koldioxid vid tillverkningen av cement.
Pelardäcket består av kvadratiska kallformade stålrör, sk KKR rör som monteras på pelarfundament i grunden. För ”Uppfinnaren” behövs 34 pelarfundament för de 34 pelarna. Pelarnas dimensioner är beroende på last från bjälklag samt brandpåverkan. Lasten från bjälklaget är egenvikt av träbjälklag samt ”bostadslast”. För att dimensionera brandpåverkan beräknas detta enligt Eurokod 4 Part 1.2 ”Design of composite steel and concrete structures – Part 1-2: General rules – Structural fire design”. För Uppfinnarens del innebär det en dimension av 200×200 för KKR rören. Rören armeras och fylls med betong efter att pelarna monterats. Dimensionen på KKR rören är beräknade för den största lasten. Pelarna monteras våningshöga eller för två våningar.
Mellan pelarna monteras hybridbalkar. Dessa är fritt upplagda mellan pelarna och monterade i pelarna med ändplåtar. Inne i byggnaden har hybridbalken dubbla upplag på underfänsen medans i fasad är det ett ensidigt upplag. På hybridbalkens underflänsar monteras därefter bjälklagen som består av KL skivor. Kl skivorna levereras till byggarbetsplatsen i färdiga längder, bredder och eventuella urtag. KL skivorna läggs intill varandra och fästes mot hybridbalkarna med hjälp av vinkeljärn. Se sektion A-A sidan 4.
Helgängade stänger (dymlingar) monteras i förborrade hål i KL skivornas längsgående ändar. Stängerna limmas med expanderande lim, tex polyuretanlim. De helgängade stängerna medför att skivverkan förbättras i bjälklagen samt att risken för svängningar i bjälklaget minskar ytterligare. På distanserna som är skruvade i KL skivorna monteras golvspånskivor eller KL skivor. Brandskyddet utgörs av gipsskivor. Vertikal ljudisolering och horisontal ljudisolering monteras och utesluter flanktransmission. Låg konstruktionshöjd på bjälklaget. Bra skivverkan uppnås också. Detaljanslutningar är viktiga. Se sektion B-B sidan 5.
Efterhand som bjälklag monteras påbörjas kompletteringsarbetet i byggnaden.
Lägenhetsskiljande väggar monteras, el och VVS installeras samt övergolv monteras. Se sektion B-B sidan 5.
Fasaderna är prefabricerade och monteras mot hybridbalkarnas översida respektive undersida. Det översta lägenhetsplanen har en balkong. KL skivorna som utgör bjälklag kragar ut som en konsol och utgör form för den pågjutna betongen. KL skivorna förhindrar köldbryggor. Se detalj 1sidan 6.
Detalj 2 sidan 7 visar hur anslutningen mellan huvudbyggnaden och garagedelen ska utföras.
Anslutning mellan KKR rören i bjälklagen utformas så att en momentstyv skarv uppnås. En helgängad stång M24 förankras i betongen när pelarna fylls med betong. Se detalj 3 sidan 8.
Bjälklaget, KL skivorna i det översta planet utgör också balkongdelen. KL skivorna kragar ut över hybridbalkarna och utgör form för betongen. KL skivorna förhindrar också att en köldbrygga uppstår. Se detalj 4 sidan 9.
Garagedelen utformas med KKR pelare, hybridbalkar samt KL skivor. På KL skivorna gjuts betong som samverkar med KL skivorna. Se detaljer 6 och 6 sidorna 10 och 11.
Hisschakt monteras i samband med bjälklagen. Hisschakten består av stålramar av HEA balkar i varje lägenhetsplan. Mellan HE balkarnas flänsar monteras KL skivor. Se detalj, sidan 12.
Detaljen på sidan 13 visar möjligheten att erhålla ett ”tyngre” bjälklag. För att inte en hög byggnad sak svaja kan man fylla bjälklagsplattorna (KL skivor) med en viss tjocklek av stenmjöl. Stenmjöl har en hög volymvikt och är en restprodukt vid krossning av makadam. I våtutrymmen fyller man stenmjöl till en bestämd nivå, därefter en betongplatta som underlag för matta eller klinker. Stenmjöl förbättrar också ljudabsorptionen av stegljud.
Sektion A-A visar en hybridbalk med CLT (cross laminated timber) även benämnt KL skivor eller NLT (nail laminated timber) som bjälklag. Bjälklagen, KL skivorna, är monterade på hybridbalkens underflänsar. På KL skivorna monteras distanser. På distanserna monteras golvspånskivor eller KL skivor. Brandskyddet utgörs av gipsskivor. Vertikal ljudisolering och horisontal ljudisolering monteras och utesluter flanktransmission. Låg konstruktionshöjd på bjälklaget. Bra skivverkan uppnås också.
Sektion B-B visar en lägenhetsskiljande vägg monterad på en KL skiva (bjälklag) och även anslutningen mot undersidan av bjälklaget. För att förhindra flanktransmissonen av ljud försänks bland annat väggens KL skivor i bjälklagets KL skivor. Övriga anslutningar av golv och tak är viktiga att få bra detaljanslutningar. Dymlingar förankrar KL skivorna mellan varandra. Detta minskar ytterligare risk för svängningar.
Detalj 1 visar en sektion på en yttervägg. Hybridbalken har ett ensidigt upplag för bjälklaget som består av en KL skiva. På ovansidan och undersidan av hybridbalken monteras ett väggelement. Väggelementet kan ha en fasad av värmebehandlat trä som används som fasadmaterial. Elementet monteras på vinkelstål fastskruvade i hybridbalken
Detalj 2 visar anslutningen mellan huvudbyggnaden och garagedelen. På hybridbalkens underflänsar monteras bjälklagskivorna (KL skivorna). På garagedelen utgör också KL skivorna en form för pågjuten betong. Betongen samverkar med KL skivorna enligt en teknik som visas i KL handboken. KL skivorna har också fördelen att bryta köldbryggan mot garaget. Betongens ovansida isoleras om det finns behov till det.
Detalj 3visar hur pelarna av kallformade konstruktionsrör även kallade KKR rör ansluter mot varandra mellan våningsplanen. För att få en momentstyv skarv är en helgängad stång M24 monterad i pelarskarven. Pelarna fylls med betong före skarvning. Erforderlig armering monteras beroende på erforderligt brandskydd.
Detalj 4 visarlägenhetsplan 5. Lägenheterna har balkong och ett fönsterparti. Bjälklaget av KL skivor monteras på hybridbalkarnas underfläns i byggnadens mittdel. I fasaden är hybridbalken utformad så att KL skivorna monteras på ovansidan av balkarna. KL skivorna monteras på hybridbalkarna i fasaden. Fördelen med KL skivor som bjälklag är att dessa inte bildar en köldbrygga ellan utomhusklimatet och den underliggande lägenheten. Isolering kan med fördel monteras mellan betong och KL skivorna.
Detalj 5 visar pelare vid linje 22 i garagedelen. Bjälklagen (KL skivorna) monteras på hybridbalkens underflänsar. Pelarna består av KKR 200×200. Betong gjuts på KL skivorna. Betongen armeras och utformas så betong och KL skivor samverkar med varandra.
Detalj 6 visar linje 11 på planritningen över garaget. Takbjälklaget avslutas genom att bjälklaget villar på nybridbalkar. Prefabricerade betongskivor utgör vägg mot mark
Ram av HEA balk för KL skivor.
Detalj av två typer av bjälklag som har stenmjöl på ovansidan av KL skivorna (bjälklagen). Ett ”tungt” bjälklag medför att det är möjligt att motverka svängningar i en hög byggnad. Stenmjöl kan också användas som underlag i ett våtutrymme med en gjuten betongplatta.
Miljöaspekter, uppfinnaren
En byggnad som utförs som pelardäck i trä har en låg egenvikt jämfört meden betongstomme, ca 1/5 del, vilket också medför ett klimatsmart byggande. Jag har gjort en sammanställning på viktiga detaljer som skiljer betongstommen mot trästommen. Sammanställningen gäller exklusive garagedelen, och exklusive ytterväggar och fläktrum.
Betongstommen består av:
Cca 2200 m2 lgh yta och bärande väggar och lägenhetsskiljande väggar
Ca 520 m3 betong ( 500 kg cement/m3 betong), 260000 kg cement (260 ton)
Koldioxidutsläpp ca 600 kg/1000 kg cement
Ca 25 ton armering
Trästommen består av:
Cca 1800 m2 lgh yta, KL skivor, inga bärande väggar , ca 450 m3
Ca 250 m2 lägenhetsskiljande väggar av KL skivor (2×70 mm), ca 35 m3
Ca 340 meter pelare KKR 200×200, (se Not nedan)
Ca 17 ton x 3 ton armering
Ca 400 meter hybridbalkar, ca 35 m3
Ca 14 m3 betong för pelarnas brandskydd+ ca 5 m3 betong för balkongen, totalt ca 20 m3
( 500 kg cement/m3 betong), 10000 kg cement (10 ton)
Not: SSAB börjar tillverka och sälja fossilfritt stål 2026. SSAB tillverkar också KKR rör och troligtvis kommer detta stål att används för hålprofilerna.
Transporter, betongstomme:
95 stycken transporter av betongbilar till arbetsplatsen ( 5,5 m3/transport)
2 stycken transporter av armering
Totalt antal transporter med bil 97 st
Transporter, trästomme
10 stycken transporter av KL skivor
1 stycken transport av KKR rör x armering
2 stycken transporter av hybridbalkar
3 stycken transporter av betong
Totalt antal transporter med bil 16 st
Pelarfundament:
73 st för pelarfundament för betongstommen
34 stycken pelarfundament för trästommen
SAMMANFATTNING
För att få en samlad bild av de båda stommarna och vad som skiljer dessa åt har jag gjort en sammanställning. Denna jämförelse är inte exakt utan ger närmast en överslagsmässig bild vad som i stort skiljer betongstommen mot trästommen.
Betongstomme Uppfinnaren:
Det finns stor erfarenhet i Sverige att bygga bostadshus med betong.
Betong ger god ljudisolering mellan lägenheter.
Betong ger ett bra brandskydd.
Det finns väl beprövade detaljer för att bygga med betong.
Uttorkning av betong måste ske före kompletteringsarbeten.
Utsläpp av betonganvändning 130 ton CO2
Tunga och många transporter av betong och armering, 97 stycken.
Pelarfundament, 73 stycken.
Trästomme Uppfinnaren:
Trä är ett förnybart material.
Det finns stor erfarenhet i Sverige att bygga bostäder i trä (småhus, hallar mm).
Det finns väl beprövade detaljer för att bygga en träkonstruktion
Pelardäck går snabbt att bygga, tillsammans med prefabricerade fasader
Kompletteringsarbeten såsom VVS, el, övergolv kan påbörjas omgående
Utsläpp av betonganvändning 10 ton CO2.
Detaljritningar och beskrivningar är viktiga för konstruktionen (svikt, brand, ljudisolering).
Låg egenvikt på byggnaden.
Kort byggtid
Pelarfundament, 34 stycken.
SAMMANFATTNING
För att få en samlad bild av de båda stommarna och vad som skiljer dessa åt har jag gjort en sammanställning. Denna jämförelse är inte exakt utan ger närmast en överslagsmässig bild vad som i stort skiljer betongstommen mot trästommen.
Betongstomme Uppfinnaren:
Det finns stor erfarenhet i Sverige att bygga bostadshus med betong.
Betong ger god ljudisolering mellan lägenheter.
Betong ger ett bra brandskydd.
Det finns väl beprövade detaljer för att bygga med betong.
Uttorkning av betong måste ske före kompletteringsarbeten.
Utsläpp av betonganvändning 130 ton CO2
Tunga och många transporter av betong och armering, 97 stycken.
Pelarfundament, 73 stycken.
Trästomme Uppfinnaren:
Trä är ett förnybart material.
Det finns stor erfarenhet i Sverige att bygga bostäder i trä (småhus, hallar mm).
Det finns väl beprövade detaljer för att bygga en träkonstruktion
Pelardäck går snabbt att bygga, tillsammans med prefabricerade fasader
Kompletteringsarbeten såsom VVS, el, övergolv kan påbörjas omgående
Utsläpp av betonganvändning 10 ton CO2.
Detaljritningar och beskrivningar är viktiga för konstruktionen (svikt, brand, ljudisolering).
Låg egenvikt på byggnaden.
Kort byggtid
Pelarfundament, 34 stycken.
